﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2966
Titel 49 myggnamnsbeslut
Titel.kortform 49 myggnamnsbeslut
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund Det finns 49 arter av stickmyggor i Sverige. De har fram till nu bara haft vetenskapliga namn. Myggforskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har nu givit dem även svenska namn som till exempel sommarskogsmygga, fjälltömygga och dubbelbandad fågelmygga. (http://www.sva.se/om-sva/pressrum/nyheter-fran-sva/stickmyggorna-har-fatt-svenska-namn)
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE brunryggad frossmygga
svAN Till skillnad från Anopheles claviger är ryggen jämnt brun.
laTE Anopheles algeriensis
SA Theobald, 1903
KL Malariamyggor

svTE ljusstreckad frossmygga
svAN Till skillnad från Anopheles algeriensis har den ett ljusare band på ryggen.
laTE Anopheles claviger
SA Meigen, 1804
KL Malariamyggor

svTE blygrå frossmygga
svFK En påfallande mörk malariamygga. Det latinska namnet plumbeus betyder också blyfärgad.
laTE Anopheles plumbeus
SA Stephens, 1828
KL Malariamyggor

svTE stallfrossmygga
svFK Övervintrar i uppvärmda stallokaler.
laTE Anopheles atroparvus
SA van Thiel, 1927
KL Malariamyggor

svTE skogsfrossmygga
svFK En art som är lite mer skogsbunden än de andra frossmyggen.
laTE Anopheles beklemishevi
SA Stegnii & Kabanova, 1976
KL Malariamyggor

svTE fläckfrossmygga
svFK Har fläckiga vingar, men det är det i och för sig fler arter som har.
laTE Anopheles maculipennis
SA Meigen, 1818
KL Malariamyggor

svTE källarfrossmygga
svFK Övervintrar i ej uppvärmda byggnader och naturliga håligheter.
laTE Anopheles messeae
SA Falleroni, 1926
KL Malariamyggor

svTE grå svämmygga
svFK En gråaktig översvämningsmygga.
laTE Aedes rossicus
SA Dolbeskin, Goritzkaja & Mitrofanova 1930
KL Svämmygg

svTE sommarsvämmygga
svFK En utpräglad sommarart, senare än Aedes sticticus.
laTE Aedes vexans
SA Meigen, 1830
KL Svämmygg

svTE vårsvämmygga
svFK Generellt tidigare än Aedes vexans, larverna kan kläckas redan under vårfloden i slutet av maj.
laTE Aedes sticticus
SA Meigen, 1838
KL Svämmygg

svTE mörk svämmygga
svFK Lik Aedes sticticus men generellt mörkare.
laTE Aedes nigrinus
SA Eckstein, 1918
KL Svämmygg

svTE saltvattensmygga
svFK En art som tål höga salthalter.
laTE Aedes detritus
SA Haliday, 1833
KL Kustmygg

svTE ljusbandad kustmygga
svFK Förekommer mest längs kusterna och har två ljusa band på ryggen.
laTE Aedes caspius
SA Pallas, 1771
KL Kustmygg

svTE mörkbandad kustmygga
svFK Förekommer mest längs kusterna och har ett mörkt band mitt på ryggen.
laTE Aedes dorsalis
SA Meigen, 1830
KL Kustmygg

svTE trädhålsmygga
svFK Larverna lever i trädhål och myggan är vackert tecknad i svart och silvervitt.
laTE Aedes geniculatus
SA Olivier, 1791
KL Trädhålsmygga

svTE rödbrun höstmygga
svFK En mygga med rödbrun grundfärg. Den förekommer ofta sent på säsongen.
laTE Aedes cinereus
SA Meigen, 1818
KL Skogsmygg/tömygg

svTE ljus höstmygga
svFK I princip omöjlig att skilja från Aedes cinereus, men sägs vara en aning ljusare i genomsnitt.
laTE Aedes geminus
SA Peus, 1970
KL Skogsmygg/tömygg

svTE gulbrun skogsmygga
svFK En ganska tidig mygga med gulbrun grundfärg (ändrad till gulbrun skogsmygga om Culiseta -> vårmygg).
laTE Aedes annulipes
SA Meigen, 1830
KL Skogsmygg/tömygg

svTE sommarskogsmygga
svFK En art som är vanlig i skogsmiljö på sommaren.
laTE Aedes cantans
SA Meigen, 1818
KL Skogsmygg/tömygg

svTE ängstömygga
svFK Arten föredrar snösmältningspölar i gräsmarker.
laTE Aedes cataphylla
SA Dyar, 1916
KL Skogsmygg/tömygg

svTE skogstömygga
svFK En av våra vanligaste och tidigaste snösmältningsmyggor som man ofta träffar på i skogen.
laTE Aedes communis
SA De Geer, 1776
KL Skogsmygg/tömygg

svTE guldtömygga
svFK En påfallande ljus snösmältningsmygga med guldgul ton.
laTE Aedes cyprius
SA Ludlow, 1919
KL Skogsmygg/tömygg

svTE stålglansmygga
svFK De mörka fjällen har en stålglans på fräscha exemplar.
laTE Aedes diantaeus
SA Howard, Dyar & Knab, 1912
KL Skogsmygg/tömygg

svTE vinkelklomygga
svFK Skiljs från närstående arter genom att klorna bildar en vinkel.
laTE Aedes excrucians
SA Walker, 1856
KL Skogsmygg/tömygg

svTE bågklomygga
svFK Skiljs från närstående arter genom att klornas utsida bildar en båge.
laTE Aedes euedes
SA Howard, Dyar & Knab, 1912
KL Skogsmygg/tömygg

svTE koppartömygga
svFK En kopparfärgad art.
laTE Aedes flavescens
SA Muller, 1764
KL Skogsmygg/tömygg

svTE fjälltömygga
svFK En art man träffar på i norra Sverige.
laTE Aedes hexodontus
SA Dyar, 1916
KL Skogsmygg/tömygg

svTE grå tömygga
svFK En gråaktig snösmältningsmygga.
laTE Aedes intrudens
SA Dyar, 1919
KL Skogsmygg/tömygg

svTE prydlig tömygga
svFK En av karaktärerna är att den inte har ljusa fjäll uppblandade med de mörka fjällen på bakkroppen, dvs. ser "prydlig" ut.
laTE Aedes leucomelas
SA Meigen, 1804
KL Skogsmygg/tömygg

svTE bronstömygga
svFK Färgen på den här snösmältningsmyggan beskrivs ofta som bronsfärgad.
laTE Aedes pionips
SA Dyar, 1919
KL Skogsmygg/tömygg

svTE mörk tömygga
svFK En mörk snösmältningsmygga.
laTE Aedes pullatus
SA Coquillett, 1904
KL Skogsmygg/tömygg

svTE salttömygga
svFK En snösmältningsart som tål salt.
laTE Aedes punctodes
SA Dyar, 1922
KL Skogsmygg/tömygg

svTE tidig tömygga
svFK En av de tidigaste snösmältningsmyggen.
laTE Aedes punctor
SA Kirby, 1837
KL Skogsmygg/tömygg

svTE rödbrun tömygga
svFK Rödbrun på ryggen.
laTE Aedes riparius
SA Dyar & Knab, 1907
KL Skogsmygg/tömygg

svTE alkärrsmygga
svFK Enligt litteraturen gillar den alkärr.
laTE Aedes refiki
SA Medschid, 1928
KL Skogsmygg/tömygg

svTE vitsidig tömygga
svFK Sidorna på mellankroppen är täckta med vitaktiga fjäll.
laTE Aedes rusticus
SA Rossi, 1790
KL Skogsmygg/tömygg

svTE tundramygga
svFK Påträffas ofta ovanför trädgränsen.
laTE Aedes impiger
SA Walker, 1848
KL Fjällmyggor

svTE fjällmygga
svFK En mygga som finns i fjällen.
laTE Aedes nigripes
SA Zetterstedt, 1838
KL Fjällmyggor

svTE sumpmygga
laTE Coquillettidia richiardii
SA Ficalbi, 1889
svFK Det danska namnet är sumpmyg.
daTE sumpmyg
KL Sumpmygga

svTE grodmygga
svFK Den här arten tar sina blodmål främst från amfibier som t.ex. grodor.
laTE Culex territans
SA Walker, 1856
KL Grodmygga

svTE sydlig husmygga
svFK De flesta träffar på den här arten när den övervintrar inomhus och den har sin huvudsakliga utbredning söderut.
laTE Culex pipiens
SA Linnaeus, 1758
KL Husmygg

svTE nordlig husmygga
svFK I princip omöjlig att skilja från Culex pipiens, men är vanligare i norr.
laTE Culex torrentium
SA Martini, 1925
KL Husmygg

svTE pilspetsmygga
svFK Har en karaktäristisk mörk v- eller pilspetsteckning på bakkroppens segment.
laTE Culiseta fumipennis
SA Stephens, 1825
KL Fågelmygg

laTE Culiseta morsitans
SA Theobald, 1901
svTE skogsfågelmygga
svFK En fågelspecialist som gillar skog.
KL Fågelmygg

svTE dubbelbandad fågelmygga
svFK Svår att skilja från Culiseta morsitans, men har ofta både ett apikalt och ett basalt band på bakkroppsegmenten. Ornitofil.
laTE Culiseta ochroptera
SA Peus, 1935
KL Fågelmygg

svTE större vårmygga
svFK En påfallande stor mygga som syns tidigt på våren.
laTE Culiseta annulata
SA Schrank, 1776
KL Vårmygg

svTE fåbandad vårmygga
svFK Mycket lik Culiseta annulata, men har färre ljusa band på band på benen.
laTE Culiseta alaskaensis
SA Ludlow, 1906
KL Vårmygg

svTE fläckvårmygga
svFK Den har två ljusa fläckar på skutellen som den är ganska ensam om i släktet Culiseta.
laTE Culiseta bergrothi
SA Edwards, 1921
KL Vårmygg

svTE gulbandad vårmygga
svFK Mycket lik Culiseta annulata, men de ljusa teckningarna överlag gulare.
laTE Culiseta subochrea
SA Edwards, 1921
KL Vårmygg
